Nytt jobb!

Idag började jag på mitt ”nya” jobb. Egentligen är det inte ett nytt jobb, utan snarare ett nytt uppdrag på mitt gamla jobb. Jag är kvar på samma förskola som tidigare i samma område, men jag arbetar från och med idag inte i barngrupp på ett traditionellt förskolae-vis. Jag borde från och med idag kunna titulera mig musik(förskol)lärare, musikateljerista eller kanske torgpedagog. 

Istället för att vara på samma avdelning med samma barn varje dag kommer jag istället vara i mitt musikrum och ta emot grupper med barn som ska få uppleva och utöva musik på olika sätt, och idag hade jag mina första två grupper. En av grupperna blev så fantastiskt intressant och rolig att jag kände att jag var tvungen att dela med mig av den, och den här bloggen fick bli min outlet. (Jag lovar mig själv då och då att börja skriva igen, men det nedprioriteras alltid av olika anledningar). 

Hur som helst, den där gruppen då!

I musikrummet har jag en hylla med massvis av olika slagverk. Allt är sorterat i korgar med bild; var sak har sin bestämda plats. Ungefär som på bilden nedan, även om den är tagen i det ”gamla” musikrummet. Principen är någorlunda samma. 

IMG 3834

Innan jag skulle ta emot barnen, som skulle komma runt ett-tiden, så gick jag in i rummet och vräkte ut allting på golvet. Fränt va?

När barnen väl kom så samlade jag dem utanför dörren till rummet och bad dem att sätta sig ner. Sen berättade jag om att när jag kommit från min rast (där jag druckit mitt kaffe) så märkte jag att Stök-Spök varit inne i rummet och stökat ner och det var instrument överallt (Stök-Spök kan man läsa mer om i Sopnedgasten och andra moderna monster som min morbror Per har illustrerat). Barnen ville mer än gärna hjälpa till, och det var snart gjort. 

Barnen hade dock lite svårt att släppa det där med att det varit spöken på förskolan (efter en titt på gården insåg vi att stök-spök faktiskt varit där också). Det blev en fantastisk diskussion om hur spöket tagit sig in i rummet (dörren var faktiskt låst vid tillfället), hur spöken lät; jag tog fram en diktafon och spelade in barnens röster när de härmade spöken och när barnen med slagverk skulle illustrera hur spöket lät. Stök-spök hade varit precis överallt där vi tittade.

För att det inte bara skulle bli springande till fönstren med fraser som ”jag såg spöket” i 30 minuter så föreslog jag att vi skulle dansa lite för att skrämma bort eventuella rester av spöket, och slutligen spela lite trummor för att vara riktigt säkra att de var borta. 

Allt som allt blev det en riktigt fin och bra dag på ”nya” jobbet!

En bra arbetsdag

Ibland kombineras mina två ”professioner” på ett väldigt bra sätt. Idag har jag till exempel spelat in barnens egna låtar på jobbet under hela dagen. Efter den egentliga arbetsdagen hade vi uppvisning med kören jag leder för femåringarna (blivande skolbarnen) på Gubbabackens amfiteater. En riktig kalasföreställning blev det. Ungarna sjöng som de aldrig sjungit förut!

Wow. 

Nu kan man somna gott.