Körstart!

Sedan jag började på mitt nuvarande jobb har jag hållit i ”femårskören” för de barn som går sista året på förskolan. Jag blev redan under första arbetsveckan inkallad till förste förskolläraren som undrade på vilka sätt jag ville använda mina musik-kunskaper på förskolan. ”Jag vill starta en kör” sa jag, från ingenstans. Och så blev det!

I år blir tredje året med femårskören, och under de två första åren sjöng vi sånger från Majas Alfabet. För min egen del (barnen byts trots allt ut helt varje år) så ville jag i år testa någonting nytt, så jag bestämde mig för att jag skulle försöka skriva egna låtar till kören. 

Idag hade vi första tillfället med den nya kören, och helt ärligt var jag faktiskt lite nervös över att presentera min egna låt istället för Förgätmigej från Majas Alfabet; som gått så bra de senaste två åren. Särskilt efter förra terminens avslutningskonsert kändes det märkligt att byta tema… Wow, så de sjöng de där barnen i maj. Sjukt. 

Hur som helst så gick första kör-tillfället mycket bra, enligt mig. Min låt ”Cyklar”, som enbart går ut på att man med ord och rörelser berättar vilket håll eller hur man cyklar, gick hem. Tror jag. Det kommer ta tid att lära sig ordningen på alla stegen i låten, men barn är ju bra på det sättet; de kan lära sig precis allting. 

Återkommer garanterat i ämnet!

Nytt jobb!

Idag började jag på mitt ”nya” jobb. Egentligen är det inte ett nytt jobb, utan snarare ett nytt uppdrag på mitt gamla jobb. Jag är kvar på samma förskola som tidigare i samma område, men jag arbetar från och med idag inte i barngrupp på ett traditionellt förskolae-vis. Jag borde från och med idag kunna titulera mig musik(förskol)lärare, musikateljerista eller kanske torgpedagog. 

Istället för att vara på samma avdelning med samma barn varje dag kommer jag istället vara i mitt musikrum och ta emot grupper med barn som ska få uppleva och utöva musik på olika sätt, och idag hade jag mina första två grupper. En av grupperna blev så fantastiskt intressant och rolig att jag kände att jag var tvungen att dela med mig av den, och den här bloggen fick bli min outlet. (Jag lovar mig själv då och då att börja skriva igen, men det nedprioriteras alltid av olika anledningar). 

Hur som helst, den där gruppen då!

I musikrummet har jag en hylla med massvis av olika slagverk. Allt är sorterat i korgar med bild; var sak har sin bestämda plats. Ungefär som på bilden nedan, även om den är tagen i det ”gamla” musikrummet. Principen är någorlunda samma. 

IMG 3834

Innan jag skulle ta emot barnen, som skulle komma runt ett-tiden, så gick jag in i rummet och vräkte ut allting på golvet. Fränt va?

När barnen väl kom så samlade jag dem utanför dörren till rummet och bad dem att sätta sig ner. Sen berättade jag om att när jag kommit från min rast (där jag druckit mitt kaffe) så märkte jag att Stök-Spök varit inne i rummet och stökat ner och det var instrument överallt (Stök-Spök kan man läsa mer om i Sopnedgasten och andra moderna monster som min morbror Per har illustrerat). Barnen ville mer än gärna hjälpa till, och det var snart gjort. 

Barnen hade dock lite svårt att släppa det där med att det varit spöken på förskolan (efter en titt på gården insåg vi att stök-spök faktiskt varit där också). Det blev en fantastisk diskussion om hur spöket tagit sig in i rummet (dörren var faktiskt låst vid tillfället), hur spöken lät; jag tog fram en diktafon och spelade in barnens röster när de härmade spöken och när barnen med slagverk skulle illustrera hur spöket lät. Stök-spök hade varit precis överallt där vi tittade.

För att det inte bara skulle bli springande till fönstren med fraser som ”jag såg spöket” i 30 minuter så föreslog jag att vi skulle dansa lite för att skrämma bort eventuella rester av spöket, och slutligen spela lite trummor för att vara riktigt säkra att de var borta. 

Allt som allt blev det en riktigt fin och bra dag på ”nya” jobbet!

En bra arbetsdag

Ibland kombineras mina två ”professioner” på ett väldigt bra sätt. Idag har jag till exempel spelat in barnens egna låtar på jobbet under hela dagen. Efter den egentliga arbetsdagen hade vi uppvisning med kören jag leder för femåringarna (blivande skolbarnen) på Gubbabackens amfiteater. En riktig kalasföreställning blev det. Ungarna sjöng som de aldrig sjungit förut!

Wow. 

Nu kan man somna gott. 

Känd!

Den här veckan och nästa så rullar det reklam för Malmö stad och förskolläraryrket på alla pågatåg och länsbussar i Skåne. Fick frågan för typ ett år sedan om jag kunde ställa upp som modell för bilderna till kampanjen, och det ville jag ju såklart!

Såhär ser kampanjen ut!

Körstart!

Hade idag en riktigt bra dag på jobbet. Allt rullade på, allt var roligt, alla var glada. 

När jag började på mitt nuvarande jobb fick jag direkt frågan om vad jag ville göra inom musik-området? Jag fick kasta ur mig någonting… Jag vill starta en kör, sa jag! Sagt och gjort; några månader och några planeringssessioner senare stod jag där med 35+ femåringar framför mig på Nydalateatern och hade en egen kör (egentligen är de många fler i kören men vi repar med c:a 35 barn åt gången).

Anledningen att jag kom på att jag ville starta en kör var för att vår förskola inte fick vara med i den stora förskolekören som Malmö stad stod bakom. Som med allt annat; om man vill ha någonting gjort får man göra det själv!

Första omgången kör var bra. Det är tufft att driva en kör helt själv, men som oftast; vill man driva något roligt får man göra det ensam… Eller, i alla fall typ. Vi repade i ungefär ett halvår och sjöng uteslutande sånger ur Majas Alfabet. I maj hade vi en konsert för alla körföräldrar och solen sken. En kanonkväll!

Inför i år hade jag egentligen tappat suget lite. Mest för att det är ganska tufft att, som jag skrev ovan, driva något så stort helt själv. Har bett om hjälp, men det är ibland svårt att avvara folk. Idag hade jag hur som helst första tillfället med de nya femåringarna och det var superroligt! Det gjorde verkligen hela min dag och resten av dagen efter kören bara flöt på. 

Allt rullade på. 

Allt var roligt. 

Alla var glada. 

Dessutom har det varit riktigt bra väder och vi behövde inte ens jackor när vi gick ut.