Rasten

Så kom den, rasten som man väntat på. Jag är tillbaks på praktiken igen efter en veckas ”sportlov”, eller inläsningsvecka som det egentligen heter.

Har varit med de allra minsta barnen på förskolan hittills idag. Det har varit väldigt spännande! Det skiljer sig endel från småbarnsgruppen jag var i på min allra första praktik där jag inte tyckte mig se någon som helst kommunikation varken mellan barnen eller de som arbetade där. Här funkar allt bra och barnen gör så gott de kan för att kommunicera med mig. Jag kan inte säga att jag förstår allt, men man får försöka och ibland blir det rätt.

Blev dessutom lämnad ensam med hela gruppen under några kortare studer då en av mina ”kollegor” (eller vad man ska kalla det) var och bytte blöjor. Lite kaotiskt, men det ordnade sig. Svårt att vara själv med så många barn när ögonen hela tiden måste söka av rummet efter saker som måste tas itu med. Man kan verkligen inte slappna av! Det får jag ta igen nu på dagens första och enda rast.

Jag märker att det finns rutiner och ”mallar” för precis allting man gör, eller som barnen gör. Allt detta har jag för dålig koll på, och för lite tid för att få helt koll på, så saker och ting blir ständigt fel. Inte på ett sätt så att någon kommer till skada, men på ett sätt som att ”vi brukar göra såhär”. Hörde precis innan jag gick på rast att en av de som jobbar på småbarnavdelningen pratade med någon och sa något i stil med ”han är bara vår praktikant”. Skönt att höra! Frågan är bara vem som skulle haft koll om jag inte varit här då. Alltså i situationen när jag var ensam med barnen och kollegan bytte blöjor i ett annat angränsande rum. Jaja, jag tycker man borde få (mer) betalt för sin praktik. Man lättar ändå upp lite på arbetsbördan för de som jobbat här.

Det blir inte så mycket mer tid med barnen idag, eftersom eftermiddagen kommer att ägnas åt planering.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *