Twitter

Posting tweet...

Flickr

Sätter alltid hårspännen i håret någon gång under dagen och glömmer bort att de är där... Varje dag.

Fooooood!!!

Morgan in stage, Kevin in the audience.

Brås inte på morbror Per.

Lasagne.



Stop.

Morgan and Borat.

Ta ett bad och lyssna på föreläsaren kanske?

Food.

Fler foton

Lärarutbildningen vs. Sjukdomar

När man gör sin praktik på lärarutbildningen får man absolut inte bli sjuk. Eller, det är klart man får bli sjuk, men missar man för många dagar i sin sammanhängande praktikperiod innebär det att man får göra om hela sin sammanhängande period vid ett senare tillfället. Det kan ju låta bra, eller? I praktiken innebär det att man vid ett senare tillfälle ska placera ut, ibland så mycket som, fyra veckors sammanhängande praktik  när det alltså inte är en praktikperiod. När ska man ha tid att göra det när man ständigt måste hänga med och läsa kurserna i rätt ordning? Det enda rimliga är då att man tar ett års studieuppehåll och hoppar på samma kurs vid senare tillfälle. Det vill säga ett år senare.

Låter detta rimligt?

Idag har jag tagit en sjukdag från min praktik. Detta för att jag i fredags spenderade hela kvällen och halva natten på toaletten tillsammans med vinterkräksjukan, och att min kropp inte riktigt har hämtat sig än. Faktum är att jag fortfarande har lite feber. Jag gör alltså en dags avbrott i min sammanhängande praktikperiod, vilket om man ska vara petig inte är helt okej. Imorgon måste jag tvinga mig till praktiken hur jag än mår, för jag kan inte ta risken att få göra om för många dagar när man trots allt har annat att göra de perioder man inte har praktik.

Man kan ju fråga sig också hur lärarutbildningen ställer sig till att man kanske går till praktiken trots att man är sjukt, och trots risken att smitta andra. Att ta studieuppehåll ett helt år är faktiskt inte något man vill göra.

En sak som gör det hela mer orimligt är att man blir sjuk när man träffar nya barn. Det blir i alla fall jag. Utan undantag har jag blivit sjuk eller förkyld i början av varenda sammanhängande praktik jag varit ute på. Nya miljöer, nya barn och nya baciller. Det blir en större smittorisk helt enkelt. Nu har ingen av dessa sjukdomar varit så illa att jag varit tvungen att stanna hemma, men det finns ändå en viss skräck över att man inte vågar bli sjuk och stanna hemma.

Vi får se hur jag mår imorgon, men om allt går som det ska kommer jag att genomföra praktiken, om än en gnutta sliten i kroppen.

Kim Nyholm vs. Lärarutbildningen

Jag träffade Kim i Montessorikursen, och eftersom vi båda är killar blev vi kompisar. Man får ta alla chanser man får när 90% av alla på utbildningen är tjejer (jag tror statistiken stämmer något sånär). Kim är en väldigt trevligt kille och under Montessorikursen hängde vi en hel del. Han började dock på utbildningen ett år innan mig (2006), och anledningen till att han läste sidoämnen samtidigt som jag var att han tog ett års uppehåll från studierna. Det får man absolut göra!

Grejen är den att när jag började lärarutbildningen var jag den första i ”den nya lärarutbildningen” som jag tror att de kallar den. Detta betyder att mitt första år på utbildningen såg lite annorlunda ut mot vad den gjorde under Kims första år. Så när Kim, inget ont anande, skulle söka in på utbildningen igen efter sidoämnesstudierna visade det sig att han inte var behörig att fortsätta studera Barn- och ungdomsvetenskap på avancerad nivå. Det var en kurs som saknades. Denna kurs går endast en gång om året, och denna gång om året är efter sommaren (alltså på höstterminen). Detta resulterade i att Kim måste fortsätta läsa sidoämnen en termin till för att hålla sig sysselsatt fram tills han kan läsa igen kursen han missat.

Slutaktligen kan inte Kim börja på avancerad nivå förens vårterminen 2011 (i mitten av januari). Detta är då han egentligen borde ha fått ta sin examen tillsammans med mig och mina kursare (höstterminen 2010 slutar i januari 2011). Kim får alltså slita i ett år längre än alla andra på utbildningen, på grund av att han tog ett års studieuppehåll.

CSN kostar pengar, och jag känner väldig sympati för Kim.

Man kan ju också ställa sig frågan om en endaste kurs, som måste haft någon slags motsvarighet i Kims utbildning, gör honom mindre behörig än mig för att studera på avancerad nivå?

Tycker ni synd om Kim och vill motivera honom att fortsätta sin utbildning trots dessa motgångar kan ni droppa en kommentar till detta inlägg så skickar jag det vidare!

Andra bloggar om: , , ,