Twitter

Posting tweet...

Flickr

Frozen.

Träna?

Valborg.

Kepsvakt

WHERE ARE THEY!?!?!?



Birds.







Fler foton

Lund igår

Igår var jag i Lund och hängde med Johan Gren. Vi satt ganska länge på en mysig litet pub i stan, och sen blev det till att vi gick hem till en granne till Johan. Vi hade en väldigt trevlig kväll som inte blev så värst sen för min del. Efter att ha hämtat ett par nya skor, nerskickade från Arvika, på området Delphi så tog jag bussen hem. Väldigt trött, men med nya snygga skor!

Idag vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Ida är iväg på nått för skolan och hennes examensarbete (på en lördag). Vet inte riktigt vad det var…

Förresten. Hoppas ingen glömmer att ladda ner Petter Seanders REMIX-EP. TRYCK HÄR, OCH KÖR HÅRT!

Vi hörs!

Möllevångsfestivalen dag 1

Redan när jag parkerade cykeln vid Möllan på väg till festivalen visste jag att det skulle bli svårt att hitta den på hemvägen. Men eftersom cyklar har en tendens att försvinna ganska snabbt i den här staden tänkte jag att jag inte skulle parkera den precis vid Möllan där det var som mest folk. Och mycket riktigt fick jag leta lite när jag skulle hem, men jag hittade den ändå relativt snabbt!

Mellan cykelparkering och hemfärd hann vi med massa saker. Bland annat hookade jag upp med Dan och hans gäng vid ljusrondellen. Där fanns en liten del av gräsmattan som var ledig. Jag träffade lite nytt folk och hade det väldigt trevligt. Kvällen avslutades på Debaser där även Ida och hennes besökare mötte upp. Det var väldigt roligt! Stod och pratade hitskapande med en av mina nya bekanta och fick försvara hantverket endel. Tillslut såfick jag över honom på min sida (tror jag). Bra så!

Sjukt mycket folk i rörelse! Till skillnad från Arvikafestivalen så fick man zick-zacka sig fram för att komma någonstans. Både på gatorna runt Möllan och på Debaser.

Ikväll blir nog ganska mycket en repris på dagen. Då ska Idas Malmö-kompisar också hänga med ut. Då brukar det bli Debaser.

Problem att vakna

Vi har lite problem att vakna. Fast att jag ställt klockan på 09:00 hela veckan har vi inte vaknat förens tidigast klockan tio. Så kan det gå efter några dagars arvikafestival. Och när man faktiskt inte måste gå upp, så kan det vara svårt att motivera sig att vända rätt på dygnet. Och snart är det helg. Då får man sova längre.

Idag ska jag i alla fall köra igång med lite prinsesslåtar igen. Efter en lite dryg veckas paus får vi se om kreativiteten kommer tillbaks.

Nu blir det en sen frukost, sen kör vi igång!

Sådär…

Det gick sådär för Arvikafestivalen skriver Sydsvenskan och Aftonbladet. Då kanske det inte blir någon inkvotering av kvinnliga artister till nästa år. Detta var kanske inte sådär jätteoväntat eftersom det var ganska glest på de flesta konserter i år. Som mest folk var det såklart på de tre huvudakterna; In Flames; Kent och Babyshambles. Robyn i Apollotältet hade också endel besökare, men det var på grund av platsbrist att det inte blev fler än vad det var.

På ett sätt tycker jag det vore synd om det inte blir fler festivaler i Arvika. Men förmodligen klarar de sig igenom det. De brukar ju göra det. Nästan 4 miljoner back 2004 när Kraftwerk spelade, och festivalen har gjorts om sex gånger sedan dess.

Hejdå

Då lämnar jag, Ida och Timo Arvika för den här sommaren. Just nu sitter vi i bilen med mamma och pappa som skjutsar oss ner till Göteborg. Hemma i Malmö ikväll någon gång.

Ses där!

Gårdagen, sista dagen

Då var sista dagen på Arvikafestivalen över. Visserligen håller väl folk fortfarande på att bada i campingleran, och kommer göra det i några timmar till, men området är stängt och alla band har spelat. Och alla band har faktiskt spelat! Till och med Babyshambles kom!

Igår kväll var tanken att se Volbeat, Teddybears och Babyshambles. Vi såg en kvart på Volbeat (så roliga var dom) inget av Teddybears (det var roligare att hänga med Kalkyl och Linn, vi hörde dem dock från där vi satt) och kanske 20 minuter av Babyshambles. De sistnämnda var inte sådär superbra, och publikmassan var ingenting jämfört med In Flames. Till och med Kent knäckte nog Babyshambles faktiskt.

Enligt källor ska Pete vägrat gå av scen och tänt en joint istället. Polisen stod nämligen bredvid och väntade på att få gripa honom. Så kan det gå.

Det har ändå varit en ganska bra festival på några sätt. Man har sett endel bra konserter helt klart! Men de första två dagarna kändes folktomma, så när som på In Flames och Kent. De hade färre och vidrigare bajamajor än någonsin (man måste väl spara någonstans). Igår stod folk med spyorna i halsen utanför bajamajorna, jag såg till och med en flicka som hulkade ett par gånger efter att ha stuckit in huvudet i en utav dem. Efter att själv ha besökt en så förstår jag. Vanligtvis brukar de tömma bajamajorna, men det tror jag också att de sparade in på. Så även på ljuset där inne…

De hävdar sig ha sålt 15000 biljetter, vilket man har svårt att tro. Nu får vi se hur det går inför nästa år. Ska tjejerna bli inkvoterade i spellistan och hur kommer det påverka artistutbudet som redan i år var skralt? Kommer det gå för Arvikafestivalen som det gick för Hultsfredsfestivalen?

Paus

Vi tar paus från festivalandet. Efter att ha sett ett färgglatt och tight Donkeyboy kändes festivalområdet otroligt grått och trist. Att vanka runt i så många timmar för att se nästa planerade akt var helt uteslutet. Därför hamnade vi här hemma. Kanske åker vi in igen om lite drygt en timma, kanske inte.

In Flames

Gårdagens festivaldag började i ölslänten tillsammans med Anna, Emil och två glada främlingar från Stockholm. På Vintergatan spelade Markus Krunegård, och det var riktigt bra. Väldigt proffsigt framfört och bra låtmaterial. Ida stod i kön för att komma längst fram till Hästpojken.

När Krunegård var klar så gick jag runt lite i min ensamhet och kollade lite på Höstpojken, Mattias Alkberg och ett hårdrocksband som hette Degradead. Riktigt skön och hård hårdrock! Hästpojken gjorde det dom skulle och det gjorde väl Alkberg också. Vi gick förbi när Takida spelade och ganska snabbt listade man ut vad deras låtar handlade om… Lite småhårt och refränger i halvtakt. Där har ni hela konceptet! Till skillnad mot In Flames (som jag kommer till senare) så var de dessutom riktigt otighta! Väldigt oproffsigt.

Sen gick jag och Ida hem till farbror Bönne som bjöd på dricka och samtal. Det var trevligt, så vi blev kvar i nästan två timmar.

Väl tillbaks på området igen så fick vi i oss festivalen (och årets) första langos. Riktigt bra! Efter detta gick vi in på Orion som är dansmusikscenen. Där spelade ett band som hette Ou Est Le Swimming Pool. Riktigt bra musik! Ett av de bästa banden på festivalen fram tills då! Lätt värt att forska mer kring. Det finns en låt på iTunes. Börja där.

Sedan var det dags för dagens (och förmodligen även festivalens) höjdpunkt. In Flames. Jag har lyssnat ganska mycket på In Flames det senaste året vilket gjorde att jag kände igen nästan alla låtar. De var fruktansvärt tighta och bjöd på en riktigt bra ljus- och eldshow!

Detta kan vara en av de bästa speglingarna jag sett!

Idag regnar det. Förhoppningsvis slutar det till 17:30, för då ska vi till området och se Donkeyboy.

Mer festivalfeminism

Läste i Arvika Nyheter tidigare idag en intervju av två flickor från Göteborg. De kallade sig själva ”jämställdhetsambassadörer”. Tydligen så har Arvikafestivalen hävdat att 20% av banden i år består av tjejer (eller någon tjej). Dessa två flickor har dock räknat lite på detta och sett att det bara är 14%. Alltså lite mindre än Arvikafestivalen först hävdat.

Hur som helst är derar uppdrag under festivalen att samla in namn på kvinnliga artister och band (och lyssna nu) som de kan bjuda in till nästa år!

Lyssna på det där! Vad kan dessa två flickor om musikbranchen som uttalar sig så? Tror de verkligen att det är så enkelt att festivalen bara ringer upp Robyn och frågar: ”Hej! Vill du spela på Arvikafestivalen” och får som svar att: ”Ja tack! Det kostar 200 kronor”. Tror någon att det är så det går till? Nej, tänkte väl det.

Robyn (och alla andra band i världen) skiter nog fullständigt i var de får spela. Det är förmodligen samma pris som gäller för alla arrangörer och i slutändan handlar det för artisten/bandet bara om att göra en bra spelning för att sedan komma hem och ha pengar till hyra och mat.

Jag blev så upprörd när jag läste det bara. Ordvalet gör att allt låter så väldigt enkelt. Som jag försökte få fram i det här inlägget så tycker jag att en festival ska handla om att boka så många bra band som möjligt, och att musiken ska stå över könet. Skit samma om det är fler killar så länge besökaren är nöjd. I slutändan vill väl festivalen inte gå med förlust och känna att ”fan va gött att det var många tjejer som spelade i alla fall”?

Om det nu är så svårt att få en rättvis procentfördelning mellan de uppträdande könen kanske det är en fingervisning om hur branchen ser ut. Kanske borde man i så fall istället satsa på verksamheter som denna där man bygger från grunden istället för att börja på toppen där det ser ut som det gör. Många killar, få tjejer. Ändå verkar ju folk lyssna på musik.

Festivalpaus

Tar en liten paus från festivalen. Här sitter jag, Nalle, mamma och Ida på verandan hemma.